Att skapa en över 100 000 kvadratmeter stor byggnad under de förutsättningarna var en utmaning.  Tomten där Sveriges största och mest moderna postterminal skulle uppföras i början av 1980-talet var långsmal och följde bangårdens krökta form. Samtidigt fanns det tydliga krav på att de olika funktionerna för posthantering separerades från varandra. Arkitekt Gustaf Rosenbergs sinnrika lösning blev en huskropp per funktion berättar Martin Rörby, arkitekturhistoriker.

Postverkets State of the art

Som så många andra stockholmspendlarna såg Martin den mäktiga postterminalen växa fram intill järnvägsspåren.
– Min relation till Tomteboda är väldigt personlig. Jag gick i skola i innerstan och åkte pendeltåg varje dag. Under de åren väcktes mitt intresse för arkitektur och jag blev otroligt imponerad när jag såg Tomteboda ta form. Plötsligt fick det där väldiga spårområdet en ryggrad. Det var välgörande och av stor betydelse för hela miljön.

Och nog var Tomteboda något utöver det vanliga. Inte bara till sin storlek och sina funktioner. Framförallt var det arkitekturen som utmärkte sig.
– Tomteboda var Postverkets State of the art och ett uttryck för postens absoluta höjdpunkt i svensk historia. Här finns en arkitektonisk twist, omsorg, lekfullhet och detaljrikedom som är unik.

Kvalitet och detaljer som håller än idag

Just lekfullheten och de genomtänkta detaljer återfinns överallt. Från de ockragula träpanelerna och fönsterkarmarna som kontrasterar mot den grå betongen till de glänsande plåtarna på spårhallens tak och gångarna som hänger på utsidan av huvudbyggnaden. Spårhallen är en blinkning till 1800-talets järnvägsstationer medan övriga huskroppar är typiska för samtidens krav på prefabrikation. Varenda del ritades för hand och specialbeställdes från en leverantör i Finland för att pusslas ihop på plats.
– På avstånd ser de bara grått ut, men tittar du närmare har de olika ytbehandling, textur och mönster som förändras med dagsljus och väderlek. Det är rent finsnickeri trots storskaligheten. Finsnickeriet  särskiljer Tomteboda från andra byggnader av liknande karaktär i både Sverige och internationellt.

– Det finns något tidlöst över den här arkitekturen som står sig lika väl, om inte bättre, idag. Det som händer här nu är ett lysande exempel på återbruk. Tänk om alla byggnader som spelat ut sin roll haft samma tur att få en ägare och förvaltare som tar tillvara byggnadens kvaliteteter för att skapa något helt nytt som man gör här?. Tomteboda har framtiden för sig.