Möt Ebba Bohlin, en av Sveriges främsta samtida konstnärer med extra känsla för konst i offentliga miljöer. Just nu skapar hon en helt unik skulptur för oss på Tomteboda.

Hej Ebba! Berätta om din bakgrund.
Jag gick ut Konstfack 2008 och har jobbat som konstnär sedan dess. Jag har gjort många offentliga verk vilket jag tycker är spännande. Det handlar dels om samspelet mellan byggnader och landskap, dels om att skapa konst som människor kan uppleva utan att de egentligen planerat det. Och dessutom hela processen fram till det färdiga verket. Det är så många olika människor involverade, människor som kanske inte möter så mycket konst i vanliga fall. Det är väldigt roligt att jobba på det viset.

Konst och kultur har en undanskymd plats i vårt samhälle, därför tycker jag att den offentliga konsten är så viktig att jobba med. Den skapar associationer, upplevelser och bryter in i människors vardag. Jag vill vara en konstens missionär.

Hur ser din kreativa process ut?
Först går jag i dialog med platsen för att få en känsla för den. Dels fysiskt, dels läser jag på om platsens historia, vilka människor som verkat där och så vidare. Jag börjar väldigt brett och går samtidigt in i mina konstnärliga associationer. Det är lite som att drömma. Jag kopplar på hela systemet, tillåter mig att tänka och associera fritt, använder min erfarenhet och öser ur den. Jag skissar på olika sätt. För hand och på datorn. Ibland går jag ut och ritar i sandlådan i lekparken utanför min ateljé. Just sand är väldigt bra att skissa i. Det blir som en vandring mellan handen och tanken. Efter det börjar en idé ta form.

Det är lite som en deckarserie när poliserna har en tavla som de sätter upp olika bilder, texter och pilar på för att hitta mördaren. Precis som poliserna samlar jag information och associationer brett. Och samtidigt finns intuitionen där hela tiden.

Det här uppdraget föregicks av en tävling där du var en av fem konstnärer. Vad kände du när du fick uppdraget?
Jag blev självklart väldigt glad och hedrad. Sen gick jag verkligen igång på den här platsen, det är som en skärningspunkt mellan det storskaligt urbana och naturen. Jag tycker det är väldigt fint att konsten fick ta plats redan från början på Tomteboda. Tack vare det här uppdraget får jag ingå i en gemenskap med tidigare konstnärskollegor. Konsten kan överbrygga tiden.

Var befinner du dig i arbetet med ”vår” skulptur?
Den är skulpterad i datorn, konstruktionsritningarna är framtagna och alla delar har frästs ut i frigolit. Frigolitdelarna pressas ner i sand som sedan fylls med aluminium. Just nu pågår arbetet med att gjuta. Det blir som ett stort pussel av olika delar som kommer fogas samman till en helhet.

Vad gör det här arbetet speciellt?
Jag har verkligen fått förmånen att jobba med skala. Tomtebodas enorma volymer, träden och omgivningen med järnvägsspåren och motorvägen skapar en spännande miljö. I det här verket arbetar jag med dramatik och kontraster, det kommer synas på långt håll.

Skalan innebär även utmaningar och jag har tagit hjälp av en rad kompetenta personer för att förverkliga min idé, bland annat stålkonstruktörer och ett företag som arbetar med allt ifrån broar till vindkraftverk.

Var har du hämtat din inspiration?
Sommaren 2019 besökte jag och min familj friluftsmuseet Jamtli i Östersund. Här blev jag så imponerad av hur man i tidigare bondehushåll jobbade med olika organiska material och hade så stor kunskap om till exempel växt-, hår- och träfibrers olika egenskaper. Det inspirerade verkligen mig i arbetet med den här statyn. Jag har även inspirerats av Sandro Botticellis kända målning ”Venus födelse”. Men ska jag avslöja något om slutresultatet är det att det blir högtflygande och dramatiskt.

Vad hoppas du att andra ska känna när de ser slutresultatet?
Jag tror att det är extra viktigt just nu att jobba med en wow-känsla som väcker något djupare hos människor. Jag jobbar ofta med skönhet men också en förskräcklig skönhet.