Ett högtflygande konstverk med imponerande dimensioner som likt Tomteboda kommer fylla sin plats i landskapet. Vi är mycket stolta över att presentera Spridningsvägar skapat av Ebba Bohlin - en av Sveriges främsta samtida konstnärer,  känd för sina konceptuella skulpturer och installationer i offentliga miljöer. Att skapa konst som är tillgänglig för många är något hon värnar extra mycket om. Varje miljö är unik och den kreativa processen börjar alltid med att hon går i dialog med platsen. Det gäller även för Tomteboda.

Ebba Bohlin har varit verksam som konstnär sedan 2008 då hon gick ut Konstfack.  
– Jag har gjort många offentliga verk vilket jag tycker är spännande. Det handlar dels om en möjlighet att uppleva ett verk i förhållande till den egna kroppen och omgivningen, dels om att skapa konst som människor kan uppleva utan att de egentligen planerat det. Och dessutom hela processen fram till det färdiga verket. Det är så många olika människor involverade, människor som kanske inte möter så mycket konst i vanliga fall. Det är väldigt roligt att jobba på det viset. Konst och kultur har en undanskymd plats i vårt samhälle, därför tycker jag att den offentliga konsten är så viktig att jobba med. Den skapar associationer, upplevelser och bryter in i människors vardag. Jag vill vara en konstens missionär.

En plats för samtida konst
När Tomteboda Postterminal stod klart 1982 var det inte bara Sveriges mest moderna postterminal. Postverket och Statens konstråd såg det även som ”ett pilotprojekt för konstnärlig utsmyckning i industriell miljö”. Över 40 konstnärer, däribland Marie-Louise Ekman, Lennart Rodhe och Åke Pallarp bidrog med olika verk inom modernism, postmodernism, popkonst och klassisk skulptur. Som ett led i att förvalta det konstnärliga arvet bjöd nuvarande ägare av Tomteboda in fem konstnärer att komma med förslag på gestaltningar, efter noggrant urval och uppställda kriterier.
– Jag blev självklart väldigt glad och hedrad att just jag fick uppdraget. Sen gick jag verkligen igång på den här platsen, det är som en skärningspunkt mellan det storskaligt urbana och naturen som arkitekterna jobbat medvetet med att knyta till gestaltningen. Jag tycker det är väldigt fint att konsten fick ta plats redan från början på Tomteboda. Tack vare det här uppdraget får jag ingå i en gemenskap med tidigare konstnärskollegor vilket jag är både stolt och glad över. Konsten kan verkligen överbrygga tiden.

I dialog med platsen
Oavsett vilket konstverk det handlar om så börjar Ebba alltid med att gå i dialog med platsen för att skapa sig en känsla för den.
– Dels besöker jag den fysiskt, dels läser jag om platsens historia och vilka människor som verkar och har verkat där tidigare, eller om det finns människor kopplade till platsen som kan berätta. Jag börjar väldigt brett och går samtidigt in i mina konstnärliga associationer. Det är lite som att drömma. Jag kopplar på hela systemet, tillåter mig att tänka och associera fritt, använder min erfarenhet och öser ur den. Jag skissar på olika sätt. För hand och i datorn. Ibland går jag ut och ritar i sandlådan i lekparken utanför min ateljé. Just sand är väldigt bra att skissa i. Det blir som en vandring mellan handen och tanken. Efter det börjar en idé ta form. Jag brukar likna det vid en deckarserie när poliserna har en tavla som de sätter upp olika bilder, texter och pilar på för att utveckla sina idéer. Precis som poliserna samlar jag information och associationer brett. Och samtidigt finns intuitionen där hela tiden.

Från idé till slutreslutat
Att skapa en skulptur för Tomteboda har varit speciellt på flera sätt. Det praktiska arbetet började med skulptering i datorn, bland annat med hjälp av ett hårsimuleringsprogram för att skapa en känsla av rörelse. Efter det togs konstruktionsritningar fram och alla delar frästes ut i frigolit. Frigolitdelarna pressades därefter ner i hartsblandad sand (sandgjutning) och avgjutningarna fylldes med återvunnen aluminium. Efter det tog ett omfattande svetsningsarbete vid.
– Det blir som ett stort pussel av olika delar som kommer fogas samman till en helhet. Jag har verkligen fått förmånen att jobba med skala här tack vare byggnadens storlek och det omgivande nätet med infrastruktur som jag samtalar med genom skulpturen. Idén om att bevara de unika trädmiljöerna och omgivningen med järnvägsspåren och motorvägen skapar en kontrastfylld omgivning som säger mycket om utmaningarna i vår tid.

Ett konstverk som vågar ta plats
Tomteboda är med sina drygt 100 000 kvadratmeter en fastighet som verkligen fyller sin plats i landskapet. På samma sätt kommer den nya skulpturen Spridningsvägar att fylla sin plats utanför Tomteboda. Femton meter lång och upp till åtta meter hög, med böljande former som sträcker sig mot fastigheten.
– Skulpturens omfång innebär att jag har tagit hjälp av en rad kompetenta personer för att förverkliga min idé, bland annat stålkonstruktörer och ett företag som arbetar med allt ifrån broar till vindkraftverk. Inspirationen till Spridningsvägar kommer bland annat från Sandro Botticellis kända målning Venus födelse, med Venus böljande lockar som fyller det platta bildrummet tillsammans med blommor och andra dekorativa element. Vindguden blåser i hennes hår, och ändå är bilden liksom fryst i ett enda evigt ögonblick. Det är sinnebilden av evig ungdom och skönhet, som människan drömmer om och vill tro på.

Med inspiration från organiska material
Ebba har även hämtat inspiration från friluftsmuseet Jamtli i Östersund som hon besökte med sin familj sommaren 2018.
– Utställningen om hur man i tidigare bondehushåll jobbade med olika organiska material och hade så stor kunskap om till exempel växt-, hår- och träfibrers olika egenskaper gav mig en insikt om hur de flesta i vår tid är frikopplade från de merparten av dessa kunskaper. Kanske vet någon att ull är bra för att det värmer fast det är fuktigt, men förr var kunskapen så mycket djupare. Det inspirerade verkligen mig. Tanken på hur lite vi vet om organiska material, som ju är de vi själva hör hemma bland. Ofta tog man tillvara just hår då man handarbetade, både dekorativt och funktionellt, sitt eget hår eller hår från djur.

Formellt har Ebba arbetat mycket med dramatik och kontraster i Spridningsvägar och skulpturen kommer att synas på långt håll.
– Jag tror att det är extra viktigt just nu att jobba med en wow-känsla som väcker något djupare hos människor. Jag jobbar ofta med skönhet men också en förskräcklig skönhet. Där ryms också undergången som vi stirrar i vitögat, vårt eget åldrande, men också vår tids stora utmaning, klimatförändringen.

Det har varit fantastiskt att få arbeta med Ebba Bohlin och följa hennes kreativa process. Spridningsvägar är stort, unikt och hållbart – precis som Tomteboda. Det kommer bli kronan på verket av vårt mångåriga arbete med att utveckla och modernisera fastigheten.

Morten Wettergreen, Head of Asset Management på Obligo Real Estate i Sverige.